Tingsryd - Där livet är härligt!

Från 1,9 miljoner invånare, 3 625 per kvadratkilometer till 3037 invånare, 335 per kvadratkilometer.
Från ett Starbucks inom en minuts gångavstånd oavsett var du befinner dig till mitt ute i skogen på fem minuter.
Från några ynka kvadratmeter med grannar vägg i vägg, över och under...till en egen våning där jag endast har sällskap en gång i veckan.
Från 5 798 kilometer till 204 kilometer.
 
Denna flytt blev inte lika långväga, men efter en vecka har jag ändå stött på nya, kulturella, upplevelser. Att ruska liv i bloggen känns därför på sin plats. Allt går inte att säga per telefon, och jag berättar gärna om mina små och stora äventyr i bilder. Tveksamt om jag kommer att vara så peppad på att sitta vid datorn på fritiden, då min nya tjänst innebär en hel del skärmtid. Små insikter, utsikter och hälsningar från min nya vardag kommer jag nog att uppdatera er med.
 
Pilen har landat - följ med när jag ernstar vidare här i Tingsryd!
 
Min fina Pil utanför mitt (om än tillfälliga) boende.
 
       
Tingsryd titulerar sig hästriket. Kanske därför de endast behagar asfaltera vägarna som hästar rör sig på?
 
 
 
 
 

Hemma igen

Efter att ha dissat min beställda taxi till förmån för en algerisk chaufför som jag nu känner utan och innan, anlände jag till flygplatsen. Ja, jag reste med övervikt. Slank dock igenom! De två flygresorna flög på bra.
 
Det var fyra dygn sedan jag landade. Rent tekniskt. Jag vet ännu inte om jag har gjort det rent mentalt. Å andra sidan är det lite skrämmande hur snabbt man faller in i gamla rutiner - vissa skulle jag hellre slippa medans andra är just de som gör livet värt att leva.
 
Just nu ernstar jag på här hemma, om än inte riktigt i den utsträckning och fart som jag hade hoppats. Kanadavistelsen var inte helt smärtfri! Sammanfattningar av mina två terminer kommer dock att dyka upp här i bloggen. En ufräschning om vad som faktiskt hände, och kanske framförallt för mig egen skull.
Vill passa på att tacka alla som kom och grattade mig igår (söndag)! Det var otroligt kul att träffa er igen, och jag ser fram emot att följa utvecklingen av alla spännande och vackra växter jag fick.
 
Till er jag har bjudit in på trädgårdsvisning och skördefest närmare hösten, kan jag givetvis inte lova för mycket....men det vore roligt att få fram åtminstone en vattenmelon och en lime! Har ju dessutom varit lite olaglig igen, och kunde inte hålla mig från att sätta några jordnötter.

Dansens dag och Valborg

Festligheterna regnar över oss. Tisdagen var inte mindre än dansens dag och idag - ja då är det ju Valborgsmässoafton! Det är en milstolpe. Om man har anat vintern gnaga i hälsenorna innan så är det slut med det nu. Våren är helt etablerad och man sniffar på sommaren. Helt plötsligt undrar man hur det kunde gå så fort.
 
För min del blir det dock inte mycket eldande. Denna dag är lika med hemfärd. Nervös till tusen. Så någon längre utläggning kring det blir det inte.
 
Jag hoppas dock att ni firade gårdagen med dans! Det gjorde i alla fall dag. Efter en panikfylld morgon/förmiddag då jag upptäckte att jag hade övervikt var jag kanske inte helt i rätt form för att hoppa ned i plurret - men det gjorde jag, och det är jag trots allt glad för. Trots att jag har haft fri tillgång till bassängen sedan augusti har det aldrig blivit av. Nu, när Centre Sportif lanserar Aqua Zumba inför sommarens termin, var jag dock tvungen att prova. Första passet för dem - sista chansen för mig. Att dansa i vatten var...annorlunda! En annan som har två vänsterfötter annars hade än svårare att hänga med i svängarna, men kul var det!
 
Fira nu in sommaren ordentligt! Kramar

Kombucha och fermentering

 En av mina favoritupptäckter här i Montréal har varit Crudessence. Jag har skrivit om dem tidigare, men för att fräscha upp minnet - Cuisine vivante! Levande kök, kort och gott.
 
Deras kurser sträcker sig från en upptäcktsfärd i den råa chokladens värld till torkning och groddning. Jag hade lovat mig själv att gå på av dem - och idag var det äntligen dags! Kombucha och fermentering stod på schemat, perfekt för mig som har boken "Syrat" liggande i bokhyllan hemma i Sverige. Efter tre timmars genomgång av olika tekniker, provsmakning och kramande av vitkål är jag nu full av goda bakterier och redo att stå på egna ben!
 
Kursen hölls i en förord norr om Montréals innerstad, och då jag gick från bussen till La Moisson (mataffären där kurslokalen låg) snubblade jag över en trädgårdsbutik. Butik kanske är fel ord, tänk er Blomsterlandet. Fast större. Under mitt botaniserande bland alla fröer, redskap och växter blev jag fullkomligt lyrisk. Lukten...Att få borra ned näsan i en citrontimjan. Vad jag har saknad det. Plötsligt fanns det inga tvivel om att nästa stopp är hem till trädgården.
 
  
Blomsterhandeln var dessutom full av inspirerande planteringar!
   
Ett gäng av de spännande fröer jag pillade på... Krasse i härlig färg, (giftig) vacker böna, majs med vackert mörk stam...
  
Jag hade sett till att vara ute i god tid för att hinna fram innan kursen, då denna supermarket med livsmedel helt i min stil kunde tänkas vara värt ett besök. Min avstickare gjorde dock att jag fick lite mindre tid på mig innan starten, och den prioriterade jag till att äta lunch i lugn och ro. Tyvärr var de stängt då kursen var slut (söndag), så jag blev lite besviken. Upplevelsen av att få dofta på citrontimjan vägde dock upp besvikelsen hundra gånger om. Roliga mataffärer har jag besökt så många.
Det betydde dock att jag blev utan ett par grejer jag hade bestämt mig för att köpa. Får helt enkelt snappa upp dem här i stan istället! En av dessa saker blev jag dock inte snuvad på - Maman Kombucha - en överraskning vi kursdeltagare fick med oss! Jag gissar att få av er har koll på vad detta är och vad allt dessa kombucha och fermentering egentligen är. Var lugn, vi har många spännande samtalstimmar framför oss!
Mer välbekant är nog då surkål - voilà mitt försök. Givetvis har den inte blivit sur än...och vi får se hur den klarar avbrottet med flygresan. Jag håller tummarna!
 
Lunchen var dessutom värd att intas utan stress!
Vacker kyrka mitt emot busstationen.
 
Ny vecka - vecka 18! Ha en underbar start på den, så ses vi alldeles snart! Kram
 

Glad Sommar!

Idag gick min spork sönder. Tur att jag denna gång hade en i reserv. Jag har lämnat terminens litteratur hos studenternas bokkooperativ (och hoppas att några av mina böcker blir sålda kommande termin) och skrivit mina sista tentor. Den första riskerar jag att nätt och jämt klara. Kanske inte alls. Sextio procent flersvarsfrågor av typen "Vilken/vilka är den främsta anledningen till att x diskrimineras på arbetsmarknaden?" a. Faktor A b. Faktor C c. Faktor C d. Svar a och b e. Svar a och c f. Inget av alternativen.
Så...enligt vem? Enligt vilken studie? Särskilt med tanke på att det är väldigt svårt att vetenskapligt påvisa om diskriminering förekommer eller inte. Personligen har jag inte jättemycket till övers för vetenskap, och jag fascineras av möjligheten till olika tolkningar. Jag tror dock att vissa frågor inte lämpar sig som flersvarsalternativ. Idag har jag svarat på många av dessa slag.
 
Livet går dock vidare. Tenta nummer två avslutades med frasen "Bon été!". Tack, detsamma! Jag må vingla omkring, märkt av bältros och Montréals luftföroreningar... men jag har sommarlov - slå den! 
 
Nu börjar mitt sommarlov!
 
Kramar och hälsningar, från en Lovisa som inte kan låta bli att le lite
 
 

Hej världen

Igår, onsdag, skrev jag ännu en sluttenta. Härligt! Ännu härligare: i morgon har jag mina två sista.
 
Så, torsdagen har bestått av pluggande inför detta. Eh, en sanning med modifikation. Efter gråa dagar har solen strålat, och jag har njutit av den. Jag har blivit intervjuad av en tjej från Universitetets studentradio. Ämnet var miljö och hållbar utveckling, vilket vi som Svenskar anses vara mästare på. Jovars.
 
Idag har jag även blivit skjuten av en uteliggare. Åtminstone i hans värld. Jag såg att han lyfte handen åt mitt håll, då han kom gående längsmed gatan. Jag hade hoppats att rörelsen var "random", men hans imitation av ljudet av ett skott som avlossades gick inte att ta miste på. Visst, jag hade kunnat bli väldigt illa berörd...men det orkar jag inte.
 
Istället kan jag glatt berätta att jag har sålt min pappas cykel - en uppgift jag tagit mig an, eller kanske snarare tagit mig friheten till. Idag blev jag bjuden på kaffe av Pier-Luc, en av de två Kanadensare som ska tillbringa höstterminen på LiU. Han är helt fascinerad av Sverige, men blev lite rädd när jag bekräftade att vi i Sverige är ganska långa (eller som jag hävdar, det är människorna här i Montréal som är korta). P-L själv räcker mig ungefär till axeln. Tydligen är hans studiekamrat som också ska studera i Sverige ännu kortare. ...och då tillhör jag ändå den kortare skaran.
 
Idag har jag dessutom utökat min kollektion av resväskor (så trots en fri kaffe och en såld cykel har jag knappast gått med vinst). Jag har sett tulpanknoppar ute i rabatterna, utslagna maskrosor och sett på Meltzer och Berg i Amerika. Man måste bara älska de människorna. 
 
Kramar, från en tjej som hoppas sitta på ett plan om 6 dygn!

På promenad...genom stan'

Det finns en charm i att åka pendeltåg, metro eller buss. Observera andra passagerare. Fantisera kring deras liv.
Att åka bil längs en landsväg, då solen lyser över åkrarna, är fantastiskt fridfullt. Dessutom blir man en sångerska/sångare av högsta rang. Minst lika trevligt är det att ha sällskap i bilen. Det öppnar en möjlighet för intressanta diskussioner…och fantastisk körsång.

Idag tänker jag dock slå ett slag för ett av mina absoluta favoritsätt att ta sig fram på. Jag syftar inte på cykel, även om det kan fungera. Det händer dock att det går lite väl fort. För det är framförallt till fots man kan bli ett med staden man går i. Bli ett med naturen kring dig. Det är till fots du kan känna strukturen under fötterna – vare sig det är betong eller skogsstig. Gå genom Vallaskogen då solen glittrar i snön är så vackert att man nästan glömmer bort att andas.

Att ta sig till och från jobb eller skola, är för många en stund av stress. Fullt fokus på slutmålet, vad som ska hända härnäst. Jag tror dock att vi alla har upplevt de där ögonblicken, då vi faktiskt uppmärksammat omgivningen lite mer. Gjort nya upptäckter. Istället för att bara slentrianmässigt pinna förbi gatukonsten ditt kvarter har ordnat, stannat upp.

Idag har jag njutit av de rena ytorna kring Place des Arts. Vyerna skyskraporna skapar. Musiken som klingar från gungorna. Det är fantastiskt att se unga som gamla ställa ifrån sig sina väskor och hoppa upp på en av dem. Fler gungor åt folket!

Vyn då jag skrev detta inlägg...
 
Hoppas att ni också får chansen att gunga lite - det gjorde min dag!

Äpplet faller inte långt ifrån trädet...

 
 

Påskafton

Påskafton. Jag har hört det ryktas om en helt underbart solig lördag där hemma. Hoppas att ni alla har fått möjligheten att njuta av den!
 
Min påskafton har även den varit solig. Dagen inleddes med tvätt och påskstäd - helt underbart, faktiskt. Ännu mer underbart är att jag nu har packat en väska. Fullproppad. Det kändes så underbart skönt. Fick även en liten försmak av Sverige, då jag stod och väntade på att receptionen skulle öppna så att jag kunde låna dammsugaren. En av killarna som städar satt också och väntade, pillande med sin mobiltelefon. Till och från spelade han musik, och plötsligt hör jag "..slänger ned en nyckel ifrån fönstret i köket...". Visst var det Veronica Maggio! Jag noterade detta, men han tittade mest konstigt på mig. Kanske lät jag lite för exalterad.
 
Ingen påsk utan tulpaner, åtminstone inte när de reades ut på grund av att de såg lite hängiga ut. Jag såg dem igår, så när studion hade fått sig en uppfräschning kunde jag inte låta bli att gå och köpa ett gäng. Nu har de faktiskt till och med rest lite på sig. Allt som behövdes var lite kärlek!
Efter att ha provat Crudessences råa crepes, har Aux Vivres veganska variant stått på önskelistan. Idag blev jag satt vid bardisken, vilket gjorde att jag hade god uppsikt över personalen som sprang fram och tillbaka och mixade smoothies. Springa är en närmare beskrivning än gå, för de har verkligen fullt upp! Jag har ju hittills endast varit där på helgen, kanske är det lugnare i veckan? För ett till besök måste det bli, för jag blev lite besviken på pannkakorna. Det berodde nog dock mest på att när jag väl kom dit blev sugen på något mer...grönt. Så ett till besök får det alltså bli!
Inte möjlighet att besöka ovannämnda restaurang? Fortsätter på det ätbara spåret och kommer med ett tips. Är du själv ofta på fot och behöver ett smidigt mellanmål, se till att blanda några goda blandningar redo samt en bra snackbox. Den vänstra är från tidigare i vintras, och nu till påsk har jag passat på att blanda ihop två nya. Oemotståndlig (nej, jag kunde inte stava till det), med chokladdoppade kaffebönor, frystorkade jordgubbar samt rostade mandlar och hasselnötter. Underbar! Blandning nummer två går i påskens tecken - pistagenötter, jordmandlar samt frystorkad mango och jordgubb. Jag hade något namn på G, men tänkte skapa lite dynamik på bloggen genom att be er komma med förslag! Så, vad ska denna mix heta?
Avslutningsvis kommer här en liten bildbomb från påskaftonen i ett Montréal som har börjat vakna till liv.
Ha en underbar söndag!
 

Långfredag

Jag älskar påsken. Lättsamheten, färgerna, ljuset, gemenskapen. Några av elementen har jag försökt att få till. Lite påskpynt. Grannen som har stått naken sedan jul fick sig en påskskrud. Idag har jag dessutom målat några ägg, med inspiration från rädisskotten som växer så det knakar. Det är lyx att kunna skörda varje dag, trots att jag för tillfället är trädgårdslös.
 
Idag såg jag årets första maskros - eller åtminstone bladen och en knopp. Hittade dessutom - och köpte - rödlila maskros på Coffin Eco. Tyvärr väldigt, väldigt besk...och om jag säger det, då är det verkligen väldigt, väldigt. Är ju annars en person sam gärna smaskar i mig beska blad. Vi får se vad jag kan hitta på med den!
 
Igårkväll avslutades ännu en av mina kurser. Det var också avslutet på ett väldigt påfrestande samarbete. Jag har dock lärt mig, åtminstone till stor del, att det finns en rimlig gräns. Att man ibland måste släppa taget. Ibland blir det pannkaka - det betyder inte att livet är pannkaka. Under andra omständigheter hade det varit annorlunda.
 
Jag hoppas att ni njuter av påskledigheten och allt vad den innebär! Ta hand om varandra!
 

 

En gudhare till en inte så glänsande Lovisa

Igår kväll hittade jag en liten panodil. Den gjorde inte mycket. Idag, på förmiddagen, gav jag upp smärtan. Jag är ju lite skeptisk mot alla dessa piller, särskilt här (även om det är himla spännande att gå runt på apoteken och titta på alla mystiska etiketter). Det första jag fick göra var att snurra Lindor-hjulet - och jag vann en chokladkanin! Ja, det var väl det positiva.
 
Pratade med en apotekare som skickade mig till läkaren. Väl där, efter lite väntandes, blev jag hänvisad till ett rum. Jag hörde läkaren i rummet intill, tala i telefonen. Uppenbarligen planerade hon för fredagskvällen. Sedan blev det tyst. Jag väntade. Efter ett tag kikade jag ut i korridoren. Lunchtid, och ganska öde.
 
Till sist fick jag i alla fall träffa läkaren, och hon bad så mycket om ursäkt för missförståndet. Själva besöket gick fort, det fanns ju inte så mycket mer att säga. Fick läskiga piller utskrivet, och med tanke de blå undrade nog personalen i apoteket intill vad jag har haft för mig här i Montreal. De används nämligen till könsherpes.
 
Annars tjöt brandlarmet igen. Jag drog mig för att gå ut - med alla dessa falsklarm i bakhuvudet - och blev förvånad när det faktiskt var lite rökigt i korridoren. De över tjugo grader vi kände av igår är som bortblåsta - på eftermiddagen snöade det.
 
Nej, jag är ingen Happy Camper just nu. Jag har ont, mår allmänt dåligt, känner mig ensam och har givit upp allt hopp om min grupp i det sista grupparbetet. Jag hoppas dock att jag får lite sömn i natt, då känns det alltid lite bättre.
 
Ha en underbar lillördag!
...och nej, jag har inte könsherpes.
 

Ännu en paradox. Eller flera. Manodepres

Idag fick jag detta mail från LiU:
 
"Jag hoppas att du hade en bra första termin utomlands och är nu igång med andra terminen.
Om du inte har gjort det ännu, kom ihåg att terminsregistrera dig på LiU för vårterminen...
...Lycka till med din utlandsvistelse och hör gärna av dig om du har frågor."
 
Det har redan gått en vecka sedan jag var på "Avslutningscocktail" för oss utbytesstudenter. Idag har jag dessutom skrivit mitt första sluttenta. Jag har med andra ord avslutat en av kurserna för denna termin. Om det känns härligt? Ja, även om det är de kommande proven jag oroar mig mer för. På franska. Svårare ämnen. Fast orosmomentet är inte att jag inte har potential att klara dem - jag förstår koncepten i sig. Jag saknar bara motivationen att lära mig kunna förklara dem.
 
För att helt byta ämne, gissar jag att det kan vara på sin plats med en lägesuppdatering om vädret. Igår kväll skakades jag av kraftiga smällar och mullrande. Idag har ännu ingen åska gjort sig till känna. Ännu. För det blir allt mer tryckande.
...och värmen? Ja, det har varit solklänningsvärme. Jag såg en man sitta i t-shirt och shorts, barfota, med fossingarna vilande på isen.
 
Som avslut bjuder jag på en bild av mitt pennskrin. Vad mer kan man säga, än att ännu en gång konstatera att det är dags att knyta ihop säcken för den här terminen.
 
Ha en toppen påsklovsvecka - tänk på att välja ägg från glada hönor!
 
 
 
 
 
 
 

Deprimerande komiskt

Jag insåg just hur komiskt det är, att ett inlägg där jag står med vinterparkas i vitt landskap följs av ett där väderleksrapporten säger 24 grader. Denna komik är ett stående inslag i mitt liv, ungefär så varierande min sinnesstämning under en dag. Dessutom verkar jag ha dragit på mig en virussjukdom som gör att jag inte vet om jag ska skratta eller gråta. Så typiskt, det gör ont, och jag tror att jag struntar i de sista tentorna. Vad allt detta har att göra med varandra?
 
Jag är redo att komma hem. Jag behöver det.

Vecka 15 och vårtecken

Ännu en vecka har passerat här i Montréal.
 
Den startade bra. Vem blir inte glad när caféägaren genast förbereder din morgonespresso när du kliver innanför dörren?
Måndagen innebar också val här i provinsen. Trots mina små statusuppdateringar om läget, tänker jag inte ge någon särskild rapport över resultatet. Kort sagt, så förblir Quebec en del av Kanada.
 
Tisdagen bjöd på spöregn. Det var dock inte regnet som fick mig att hoppa Free Cone Day. Jag är inte den som drar mig för att köa, oavsett väder, men just denna dag kände jag inte för det. Så, planen var alltså att inte låtas bjuda på gratis Ben & Jerry-glass denna dag. Ändrade planer. För B&J är inte de som är de. Glassbaren nere i Old Montréal, som har stängt för vintern, höll dagen till ära öppet. Jag gissar att detta var en nyhet för alla köande ungdomar borta vid McGill. Dörren öppen, näst intill folktomt. Jag fick mig en glass i regnet, och det var gott.
Observera att jag skrev spöregn. Ja, våren tycks ha anlänt. Snabbt går det också.
 
Vårtecken
Uteserveringar byggs fram. Blommor tittar upp, i trädgårdar som var täckta av snö för bara ett par dagar sedan. Fåglarna häckar.
Denna vecka har jag stiftat bekantskap med en ny skönhet. Den är svår att missa - högljudda och många är de. Tack vare google har jag lärt mig att det är en Carouge à épaulettes - Rödvingetrupial på svenska.
 
På tal om nya bekantskaper - denna vecka har jag också, till slut, provat på jordnötssmörsmaskinen jag har spanat in i en av affärerna jag brukar handla på. Efter lite funderande lyckades jag få igång den. Tyvärr inte det godaste jordnötssmöret (det är stor skillnad mellan olika märken), men kul var det, även om det knappast såg så aptitligt ut då den bruna geggan pressades fram.
När vi ändå är inne på ätbart har jag även varit på en föreläsning kring vegetarisk kost. Den avslutades med en buffé. Föreningen som anordnade föreläsningen har någon form av asiatiska rötter, så det var spännande. Själv är jag inte något större fan av tofu och andra sojaprodukter, men jag måste medge att jag blev lite imponerad av hantverket. Kom hönan före ägghalvan ni ser i min matlåda? Nej, hönan lyste med sin frånvaro.
     
 
Så, vad kan vi säga om vecka 16? Ja, sommaren verkar anlända. Nyss stapplade jag fram i snöstorm. Här går det fort i svängarna, ska ni veta.
Stora kramar, Lovisa
 
 
 
 

En helg i Québec CIty

Äntligen fick jag beblandas med lite hus på marknivå, prata svenska och vistas i ett mer "riktigt" hem. I fredags kväll hoppade jag på bussen och drog 25 mil norrut för att hälsa på en av mina klasskompisar som pluggar i Québec City. Jag tackar Sara för sällskapet, det var verkligen en bra paus och uppladdning inför sista rycket!
 
Själv tog jag inga bilder, men jag lyckades fastna på en. Underbar promenad längsmed Fleuve Saint-Laurent.
 
Tillbaka i min lilla studio. I morgon är det "Cocktail Au Revoir", det vill säga ett litet farväl-event för oss utbytesstudenter. Jag sade ju att det närmar sig!
     Idag har jag dessutom suttit utomhus och pluggat, trots relativt molnigt/disigt. Ja, kanske kan våren anlända även till Montréal.
 
Kramar, från en smått panikartad Lovisa
 
 
 
 

Fredag

Trots underbar vårsol blir det allt olidligare - jag flyter mest omkring och känner mig stressad över grupparbeten och sluttentor. Denna helg flyr jag därför norrut - till regnet och Québec City. Jag ser fram emot att träffa Sara, prata svenska och pausa lite från mitt vanliga "flyta omkring".
 
Fredagens citat kommer från George Harrison.
 
"I’m not really a career person. I’m a gardener basically."
 
Helgtipset till er alla blir att peta ned lite frön i jorden, om ni inte redan har gjort det... Alternativt skaffa en tulipan i en liten vas. Jag gissar att det på några håll i Sverige kan ha börjat dyka upp lite nässlor och kirskål - ta vara på dessa!
 
Annars tycker jag ni ska leka med maten, i stil med Ida Frosk.
 

Ha en härlig helg!

1 april, sol och kycklingar

Jag var tvungen att ta av mig jackan, och nej, det är ingen aprilskämt. Det kallar jag värme! Värme kanske man också får av denna skapelse - men akta dig så du inte mosar en kyckling!
 
Kramar, från en solladdad Lovisa
 
 

What's up in Montréal

Söndag - jag stapplar pulsandes ut i kraftigt snöfall och kämpar mot den starka vinden. Mina föräldrar sitter i t-shirt hemma på altanen. Metro beskriver i måndagens tidning helgens väder som "snöstorm".
 
...men, gott folk. Veckan inleddes med solsken och härliga temperaturer. Ett underbart, perfekt moget Bartlettpäron gav dagen en guldkant. Eftermiddagskaffet i solen lika så, jag var tvungen att knäppa upp jackan och satt utan mössa och vantar. Det var härligt!

 
Annat på gång i Montréal...
 
1. Valet är såklart nummer ett på listan. Tidigare rapporterade jag om universitetet HEC som tänkte bryta mot reglerna. Nu är det klart - de ger med sig och ställer in alla kurser.
 
2. Rätt att rösta, men inte bestämt dig? Ett alternativ är "Bloc Pot". I senaste valet fick de 420 röster, vilket motsvarar 0,01%. Vad de vill? Bygga en ekologisk industri baserad på cannabis.
 
3.Staden har endast en månad kvar. En månad kvar av äran att ha mig boende här. Det är inte många dagar. Å ena sidan känner jag att det finns så mycket jag fortfarande vill uppleva. Så många saker som jag har gjort, som jag vill göra en sista gång innan jag åker. Samtidigt är det olidligt. Jag står inte ut en sekund till här.
 
April på ingång, ha det gott!
 

30 jours pour la planète

I måndags drog det igång - 30 dagar för planeten. En temamånad för vår jord, här på UQAM. I tisdags var jag därför på en lunchföreläsning om klimatförändringar och vad vi kan göra. Föreläsningen i sig kom kanske inte med så mycket nytt, men den hölls i en fantastiskt fin sal som jag inte varit i tidigare. Universitetet är ju utspritt lite här och där, och en del av den ligger i en gammal kyrka (typ). Denna sal hade således högt i tak, "motivfönster" och en högtidlig känsla. Dessutom är det alltid trevligt att få bli bjuden på lite kaffe och frukt, hehe.
 
Imorgon (idag, för er i Sverige!) är det dessutom Earth Hour. Glöm inte att släcka lampan, men tänd gärna lite ljus. Själv har jag bara ett ljus kvar att tända, men det blir mysigt. Har också tänkt att svänga ihop årets Earth Hour-bakelse.
 
Ha en härlig helg!
 

EXPO manger santé et vivre vert

Jag älskar mässor. Åtminstone innan samt en tid efter! Denna helg har årets upplaga av Nordiska Trädgårdar gått av stapeln hemma i Sverige. Efter fjolårets besök sörjer jag lite att inte kunna vara på plats...men istället har jag fått chansen att besöka en annan, helt fantastisk mässa!
 
Det började bra. Taggad till tusen - inte helt utvilad, och med sikte på kaffe, kom tankspriddheten som ett brev på posten. Strax innan mässan öppnade för dagen, i biljettkön, upptäckte jag att jag hade glömt att ta på mig min kjol. Hej, fröken nakenbak! Nej, riktigt så illa var det inte, jag hade både kappa samt ett långt linne under blusen. Jag kände mig dock inte helt bekväm i min utstyrsel, men som tur var ligger min studio bara ett stenkast från Palais de Congress.
 
Så, efter lite krångel var jag på plats! Första stopp - kaffe! Sedan följde allt var en grön mat och livsmässa innebär. Jag lyssnade på ett par föreläsningar, provade hudkrämer av alla dess slag och provsmakade tills jag höll på att spricka. Jag gissar att jag provsmakade cirka en femtedel av det som erbjöds..om ens det. Det fanns så mycket! Äntligen fick jag chansen att prova raw-kakor och liknande som jag är lite för snål för att köpa i butik. Jag provade supershots som de lovade skulle bota min förkylning. Jag provade mjölk- och glutenfria pastarätter, rödbetskristaller, energibars i mängder, nötter, frukt, ton med choklad, groddar, bröd, bakelser...Oh boy! Jag provade någon öl, och någon vegansk köttlookalike. I övrigt gick de flesta korvar, kyckling- och bacon-lookalikes bort, jag inser att jag inte gillar dessa och höll mig till det jag gillar. Jag blev dessutom snabbt mättad på kakor och sötsaker också (även om det fortsatte att slinka ned...med magknip som följd!). Vegetariska patéer och misopasta tillsammans med grönt och kex däremot - det är så fruktansvärt gott att jag svimmar!
 
Det bjöds som sagt inte enbart på ätbara saker. Städkärring som jag är fick ett par skrubbsvampar i naturmaterial följa med hem, och jag inspirerades av fina planteringslösningar. Även en nötmjölkspåse fick följa med hem. Okej, hittills har det gått bra att sila genom mina IKEA-gardiner och när jag kommer hem skulle jag kunna sy en egen alternativt använda saftsilen...men jag lät i alla fall bli att köpa vitamixen! (supermixen no.1 på marknaden..som kostar några tusen svenska kronor) Jag kan också meddela att jag fortsättningsvis kommer att vara på topphumör. "Trousse de bonheur", ett litet kit med  tre olika ört(torkad citronmeliss, extrakt av johannesört samt en "örtextraktblanding"). Så 2-3 koppar te per dag, samt 40x2 och 30x3 droppar per dag väntar. Vi får se om det får några bieffekter (på tal om bin, jag smakade en bovetehonung som var rökig och riktigt god! Inte så förtjust i just honung annars).
 
Straxt efter fyra gav jag upp. Då kände jag mig mest äcklad av att gå rund bland utställarna och jag mådde riktigt illa. Dessutom var jag ledsen över att Fairtradebananerna var slut. Vi är nog fler som hör till den klubben - tänker att vi ska köpa saker senare. Senare innebär dock att det antingen har tagit slut, eller att man är så trött och opepp att man inte vill. Vi ser det dock från den ljusa sidan - plånboken är glad!
 
Observera "svampfluff" samt en fakekyckling ovan. Svampfluffet var faktiskt helt ok, "kycklingen" hörde dock till an av de produkter jag hoppade över.
Mina inköp!
Mina icke-inköp. Jag älskar giveaways!
 
Många kramar från en trött Lovisa, som har fått ännu en kusin! Grattis familjen Kaos!
 
 
 

Tidigare inlägg Nyare inlägg